En flytt går ofta i en specifikt riktning sett till storleken på bostaden. Skulle man ta flyttar och ställa sådana mot en livskurva så är det förmodligen så att de flesta byter upp sig fram till dess att barnen blivit vuxna och då man själv inte längre orkar sköta ett hus – med tillhörande trädgård. Annars: en etta blir en tvåa, en tvåa blir en ny (lite större) tvåa, den tvåan blir en större tvåa och efter det kommer en trea och så vidare. Ni förstår vad vi menar; man köper eller hyr större bostäder då behovet – och ekonomin ger tillåtelse – finns där. Naturligtvis så sker även ”tråkiga” flyttar: man separerar från sin forna partner och flyttar in i en mindre bostad under en viss tid. Det som är relativt unikt med Sverige är att folk sällan flyttar av ekonomiska skäl – man gör det just av den anledningar vi gick igenom ovan. Peppar, peppar ska här tilläggas då den ekonomiska oron vi sett i exempelvis Spanien och på Grekland samt i USA kan sprida sig.
Men, vi har utelämnat en typ av flytt och de effekter som den kan föra med sig. vad händer då du träffar en partner och ni bestämmer er för att flytta ihop? Inte sällan så har ni varsin bostad, ni bestämmer er för att köpa en lite större och då ni har två stycken bohag så måste ni samsas kring vilka möbler som ska användas i den nya bostaden. Lätt i teorin – svårare i praktiken. Vi människor har en förmåga att fästa oss vid föremål, vi har en förmåga att uppvisa svårigheter för att skilja oss från exempelvis en favoritfåtölj, vi vill gärna ha kvar våra böcker och skivor och så vidare. Saker som kräver utrymme och där just detta sällan finns tillhands.
En lägenhet har ett begränsat utrymme och även om man ofta har ett- eller två tillgängliga förråd (ett större på exempelvis vinden samt en matkällare) så finns sällan platsen. Och, dessa båda platser lämnar dessutom mer att önska då det kommer både till säkerhet (ett hänglås är ingen större matsch för en förslagen inbrottstjuv) och gällande hur själva miljön är. Det är kallt, det är dragigt, det är fuktigt – att förvara saker man tycker om i exempelvis ett vindsförråd är som att be om framtida bekymmer, oavsett om det handlar om textiler, om skivor, om böcker eller om någon typ av möbel. Så, hur gör man då vid et flytt där föremålen är fler än det givna utrymmet för förvaring och där platsen helt enkelt inte finns?
Ett lite förbisett alternativ är faktiskt att använda sig av magasinering. Det finns några klara fördelar med detta, men innan vi tittar på dessa så ska vi även peka på den uppenbara nackdelen: det kostar pengar. Vi skriver ekonomin som en punkt så att det blir lite lättare att beskriva hur man kan komma runt kostnaden en smula.
Kostnaden för magasinering går definitivt att påverka. Det som – i synnerhet i storstäder – blivit uppenbart är att priserna för magasinering stigit och att man i många fall får betala många sköna tusenlappar/månad för att se sina saker förvaras. En onödig utgift, kan man tycka – ska man behöva betala en halv månadshyra enbart för att man inte har plats i- eller i anslutning till sin egen bostad?
Tyvärr så är det ofta så; men det finns även sätt som kan sänka priset för magasinering ganska rejält. Regel nummer ett i detta är att försöka hitta en partner en bit utanför själva stadskärnan. Ju längre bort från exempelvis Stockholm man kommer, desto billigare blir det. Här behöver det inte handla om längre sträckor som måste köras med bil heller. Nej, en bit utanför räcker och då kommunikationer är bra (och lagren ofta ligger nära exempelvis busshållplatser) så innebär det sällan några problem. Där kan man definitivt spara in pengar.
Det andra tipset är att ta hjälp av exempelvis en packmästare och stuva ihop alla saker på en mindre yta (utan att de tar skada – därav rekommendationen av en packmästare) . Vanligt är nämligen att man betalar per kvm och en alltför ”luftigt” yta är således ett slöseri med pengar. Längre ut och bättre stuvning – det ger också ett bättre pris för magasinering.
Vi lovade fördelarna och med magasinering så ska man veta att dessa, enligt oss, vida överskrider den enda negativa aspekten (som man alltså dessutom kan påverka) och vi tänkte rada upp dessa nedan och enligt följande: